Ett par blåa strumpor

Call Off The Search - Katie Melua

Om jag hade haft orken hade jag skrivit ett långt inlägg om cheesecake i förrgår eller igår förmiddag. Men lat som jag är... Igår fyllde min mormor år, detta firades genom ett besök hos min moster i Lysekil. Lite paradoxalt kan man tycka. Men iallafall, mormor, morfar, mamma, jag och Martin tryckte in oss i morfars 940. I Lysekil möttes vi av ballonger på husets port. Fem stycken, mina mostrar (och min kusin) hade hängt upp fyra runda ballongr och en avlång i mitten... Något mostrarna finner underhållande mån tro? Jag fick 18 ballonger varav 2 var avlånga... Inga kommentarer på vilka associationer det ger. Cheesecake var det! Jag hade planerat ett långt inlägg om hur jag vill skjuta mig om jag tvingas äta cheesecake igen. Tro fan att vi får smörgåstårta och sen till kaffet: cheesecake. Satans påfund, äckligt tårtsubstitut, att tugga skiten är som att tugga på isglass. Och det är inget man gör frivilligt. Och när man sitter där och äter och hoppas att ingen ska tvinga på en en bit till, så säger någon -Åååh va gott det är med cheesecake. -Jaa, så frächt. -Och inte så onyttigt. HALLÅ! Kalas. Säger det ordet dig något? Hela ordet är laddat med glädje, att njuta! Inte fan ska man räkna kalorier då! Min hjärntvättade kusin övervägde att ha cheesecake när hon fyllde år tidigare i sommar. Notera att tösen fyllde 12... Som tur var blev det kladdkaka med grädde och jordgubbar istället. Alla gångerna vi har varit hos min moster se hon flyttade till Lysekil utom på julafton (thank God!) har vi blivit serverade cheesecake till kaffet. Skjut mig om vi blir serverade det igen! Snälla!